Medskapande processen

En del av bygget

Barnen i Stöcke har under ett flertal workshops varit med i skapandet av Mötesplats Stöcke. De har praktiskt provat sig fram genom att bygga prototyper av rörelsefrämjande lösningar. Några av barnens idéer har sedan blivit verklighet i anläggningen. Barnen har även varit med och designat och producerat praktiska inslag i anläggningen såsom krokar och lamparmaturer.

Vi har både involverat de yngre barnen på låg- och mellanstadiet (6-12 år) och de äldre ungdomarna (13-25 år) som inte längre går i Stöcke skola.

Våra medskapande processer

På bildspelet visas några av de medskapande processer vi haft med barnen i Stöcke när vi byggt och inrett mötesplatsen.

Krokar
LÄS MER
Lampor
LÄS MER
Magdalena Andersson
Klicka här
Föregående bild
Nästa bild

Några exempel på genomförda aktiviteter

Hösten 2016 gjordes en enkätundersökning i bygden för att inventera behovet och skapa en bättre bild av vilka förutsättningar och möjligheter projektet hade. Enkäten anpassades och genomfördes sedan med barnen i klass 1-6 på Stöcke skola samt med klass 5 och 6 på Stöcksjö skola.

Våren 2017 besökte representanter från projektgruppen klasser på Stöcke skola där barnen i grupp fick, utifrån sina egna behov och önskemål, rita upp och illustrera hur de skulle vilja att Mötesplats Stöcke skulle se ut och fungera.

Under 2019 har tre workshops med barnen i Stöcke skola hållits där de har getts möjlighet att fundera på vad begreppet rörelserikedom kan betyda för dem och praktiskt provat sig fram genom att bygga prototyper av idéer om hur rörelserikedom kan ges utrymme i formgivning av miljön.

Vintern 2020 fick vår ungdomsgrupp prova snögraffiti och även fundera på hur de vill att Mötesplats Stöcke utformas.

Våren/sommaren 2021 hade vi workshop med barn från Stöcke skola om våra rörelsefrämjande lösningar. Workshopen bestod av fem olika stationer innehållandes VR-teknik, en balansplatta som styr intrekation i digitalt spel och rita med ljus där interaktion sker via ficklampa som genom fri rörelse i ett mörkt rum skapar konst. Utomhus fanns en station med fokus på hur man stimulerar rörelse på läktaren och en station med fokus på en framtida scen, där eleverna också fick prova olika roller och sätt att göra entré på en scen. 

Hösten 2021 genomförde vi tillsammans med barn, unga och familjer från bygden en mängd olika aktiviteter som alla bidrog till att göra Mötesplats Stöcke till bygdens gemensamma anläggning med spår av rörelse. Vi har bland annat bakat, sågat, målat, ritat och täljt krokar i trä.

Vi besökte fritids på Stöcke skola och målade våra lamparmaturer som ska utsmycka omklädningsrummen. Vi anordnade också en bakworkshop med några ungdomar där syftet var att ta fram ett recept och provbaka en bakelse som kan bli en del av det man förknippar Mötesplats Stöcke och bygden med. 

Under hösten besökte vi också barnen på fritids som tog fram skisser på olika modeller av hängare som vi sedan tillsammans med en detaljsnickare, tillverkade riktiga krokar av. Dessa krokar utsmyckar nu väggarna i Mötesplats Stöcke.

Vi hann även med ett platsbesök i Mötesplats Stöcke med vår referensgrupp från Stöcke skola 15 november 2021. Syftet var att på plats tillsammans med barnen som har varit med i utvecklingen av prototyperna, få ta del av barnens första intryck även om allt inte var färdigt vid besöket.

Under våren 2022 höll vi tillsammans med Fyskultur en workshop med barnen i årskurs 6, där de gick igenom anläggningen, med förslag till utformning av hörna för läxor och häng, testade det installerade rörelseberget, provade bygga prototyper med arkitektstudenter i liten skala, förberedde planering av ätbara växter i pappersmassa.

Vi höll även en workshop med barnen i Stöcke om hur området framför Mötesplatsen skulle kunna utformas med en rörelsestig.

I december 2022 fick vi återbesök av Magdalena Andersson. Hon besökte Stöcke i januari 2017 och har följt projektet från distans. Vid spadtaget skickade hon en digital hälsning att hon ville komma och hälsa på oss när pandemin var över. Sagt och gjort! Den 13 december besökte hon oss och testade med glädje alla rörelsefrämjande lösningar som tagit fram i projektet. Vid besöket gjordes även medskapande konst i keramik. Ett samarbete mellan Magdalena och barnen i Stöcke.

Våren 2023 hölls workshops med barnen där de skissade på teman, figurer och former för att utsmycka golv och väggar med dekaler.

I samarbete med Youth 2030 movement genomförde vi en workshop tillsammans med några ungdomar i Stöcke där syftet var att ta reda på vad de tyckte om platsen de bor på och hur de hade vealt ändra den för att den ska bli så bra som möjligt för dem.

Hösten 2023 – våren 2024. I samarbete med Stöcke fritids och Naturskolan har barnen snickrat och målat fågelholkar som senare satts upp på ladan som står intill mötesplatsen.

Några konkreta råd och tips om Medskapande process och Deltagande design

Vill börja med en att ge en kort bakgrund till Deltagande design och hur den startade och utvecklades i Skandinavien under 70- och 80-talet, den tid då datorer började dyka upp på arbetsplatser. Deltagande design startade från den enkla ståndpunkten att

de som berörs av en design bör ha inflytande i den designprocessen.

(Ehn, 2008 sid. 94).

Det första projektet i Sverige var Utopia – där forskare och praktiker inom den grafiska branschen tillsammans utforskade hur digital teknik skulle utformas för att ta tillvara den kunskap som fanns hos praktikerna när branschen datoriserades.

Deltagande design har sedan dess vuxit sig starkare som ett verktyg för utveckling och förändring i demokratisk anda både inom forskning och utveckling. Exempel på områden är, pedagogik, samhällsplanering, arkitektur och hälsovård (Bannon, Bardzell, och Bødker, 2018, Botero, Hyysalo, Kohtala, och Whalen, 2020, Chen, Leos, Kowitt, och Moracco, 2020).

Deltagande design står på en demokratisk värdegrund och söker ge röst åt och utrymme för individer och grupper att delta och engagera sig i sammanhang där de kanske inte alltid bjuds in.

Man tar sig an utmaningar ”på plats” både praktiskt och teoretiskt och utforskar tillsammans möjliga vägar framåt. Det sker därigenom ett gemensamt lärande om platsen, utmaningen och material och verktyg ger många olika sätt att uttrycka sig på och skapa förslag på möjliga lösningar (Luck, 2018).

En central metod inom deltagande design är workshop. Man bjuder in olika aktörer och deltagare att tillsammans utforska, prova, prata och gestalta idéer genom olika material – ett gemensamt lärande sker. I arbetet med Mötesplats Stöcke så var grundtanken att de som ska använda mötesplatsen och fortsätta utveckla den ska vara med redan i planeringsstadiet – och där togs ett beslut om särskilt fokus på deltagande för bygdens barn och unga. Genom en rad olika metoder utforskades miljöer och material för inspiration till Mötesplatsen – alla bidrog från olika perspektiv – arkitektur, design, miljö, material, pedagogik, digitala verktyg, ledarskap och humor. Många projekt med deltagande design är inte vara med hela vägen – Mötesplats Stöcke är unikt på många sätt inte minst på hur barn och unga har fått medverka och vara i centrum, hur man trott på deras idéer och förverkligat dem.

Att inkludera bygdens barn och unga i processen med utvecklingen av Mötesplats Stöcke har gett oss en massa erfarenheter som vi gärna delar med oss av:

1. Möta och Uppleva olika miljöer

I utvecklandet av Idéer hämtas förslag och referenser från tidigare upplevelser.  För att få ett större underlag, en bredare repertoar att utveckla idéer utifrån så är det viktigt att ge möjlighet att även uppleva andra miljöer än de som deltagarna känner till. När man, som i detta fall, tar sig an att formge en byggnad, en miljö både inomhus och utomhus så kan man till exempel besöka ett museum, en byggnad med en arkitektur som sticker ut, en utomhusmiljö som deltagarna inte är vana vid.

Under dessa besök så kan man utforska och ”läsa av” miljön genom att låta sig guidas av begreppen, trångt, högt, vilsamt, tryggt, stressigt, spännande, tråkigt, doft, ljust, mörkt. Man kan även skapa upplevelse av miljö genom till exempel tyg och rep – för att ge förutsättningar att uppleva begreppen trångt, rymligt. Hur många ryms under detta tyg, hur stor plats tar 8 personer?

2. Möta och använda uppleva olika material

I processen med att utveckla och kommunicera idéer och önskemål om framtida design och formgivning så har materialet för detta stor betydelse. Använd gärna återbrukat material såsom trä, kartong, burkar, tyger eller material som hör till årstiden – snö, löv, gräs, kvistar och grenar. Att utmana genom material som i första skedet kanske verkar ”omöjligt” blir ofta i slutänden stimulerande.

3. Möta och interagera med olika individer och kompetenser

För att öka möjligheterna till bredd och variation av idéer så bjud gärna in eller besök individer med olika kompetenser beroende på vad som är syftet med ert arbete med deltagande design. I arbetet med Mötesplats Stöcke så blandade vi modigt barn och unga tillsammans med arkitekter, politiker, byggare, forskare, tjänstemän, samhällsplanerare och journalister. Det blev härliga diskussioner och ett gemensamt lärande. Alla är olika och att tycka olika är givande i en öppen dialog.

4. Utrycka sig genom olika sinnen och modaliteter

Del av syftet med att arbeta med olika material och bygga prototyper är att ge möjlighet att bredda sätten på vilka man kan få uttrycka sig och kommunicera sina idéer och önskemål. Det är inte bara det man kan uttrycka i ord eller skriva ner som ges utrymme. Att kommunicera genom formgivning och framställande av prototyper eller modeller av sina idéer för framtida design öppnar också upp för en öppnare dialog mellan olika kompetenser och bidrar till att brygga över glappet mellan olika åldrar. Prova gärna att även ge utrymme för att låta deltagarna uttrycka sig genom rörelse och mer performativa uttryck som scenframträdande eller rollspel. Ta gärna stöd även av digitala verktyg och interaktionssätt.

5. Återkoppla – och utvärdera

Våga fråga och be deltagarna testa funktion och hållbarhet i sina egna idéer och prototyper. Kommer detta att hålla? Vilket material ska delen byggas i? Vem ryms i ditt förslag? Deltagande design är en iterativ process och man återkommer och bygger vidare på sina prototyper efter det att man tillsammans reflekterat över form, funktion och rörelse.

Till dig som ska hålla i en process eller en serie av workshops med deltagande design vill vi avsluta med att säga:

Var uppmärksam på deltagarna och dig själv som koordinerar i relation till begreppen styra – leda – följa – underlätta. Deltagande design görs tillsammans på lika villkor för ett gemensamt lärande av det som ni tar er an att utforska.

Låt det ta tid – pressa inte fram förslag ut deltagarna utan presentera olika material, möten och miljöer för att underlätta det utforskande arbetet.

Det kan komma att både se och kännas rörigt – helt rätt, ni rör er i rätt riktning!

REFERENSER

Ehn, P. (2008). Participation in design things. In Participatory Design Conference (PDC), Bloomington, Indiana, USA (2008)(pp. 92-101). ACM Digital Library.

Bannon, L., Bardzell, J., & Bødker, S. (2018). Introduction: Reimagining participatory design—Emerging voices. ACM Transactions on Computer-Human Interaction (TOCHI)25(1), 1-8.

Botero, A., Hyysalo, S., Kohtala, C., & Whalen, J. (2020). Getting participatory design done: From methods and choices to translation work across constituent domains. International Journal of Design14(2), 17-34.

Chen, E., Leos, C., Kowitt, S. D., & Moracco, K. E. (2020). Enhancing community-based participatory research through human-centered design strategies. Health promotion practice21(1), 37-48.

Luck, R. (2018). What is it that makes participation in design participatory design?. Design studies59, 1-8.

Rulla till toppen
Sök