Rörelsefrämjande lösningar

Att vara först är inte alltid lätt. Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter. 

Nedan listas en sammanfattning av våra viktigaste lärdomar, tips och råd: 

1. Involvera målgruppen. Vad vill användarna/målgruppen och vilka behov finns? Vilka är utmaningarna?
2. Zooma ut. Var bör byggnad och parkeringar placeras? Hur förväntas naturliga flöden och gångstråk se ut? Hur kan byggnaden placeras för att uppmuntra besökare att ta cykeln eller resa kollektivt? Vilka gröna värden i form av träd, buskar, stockar & stenar finns eller kan skapas?
3. Identifiera vilka gemensamhetsutrymmen/ytor som finns. För Mötesplats Stöcke valde vi att fokusera på entrén, korridorer, sittytan i restaurangen, omklädningsrum, läktaren och utemiljön. Vi tittade även på olika lösningar för att ta sig mellan våningsplan och mellan rum på ett roligare och mer innovativt sätt. 
4. Välj lösningar. För oss var detta en mycket lång process som baserades på målgruppens behov och förslag till lösningar. Vi började med att besluta om de lösningar som påverkade ”byggkroppen” och projekteringen (se även punkt 7). Allt eftersom tog vi sedan beslut om ytterligare lösningar. Vi har dock inte kunnat förverkliga alla idéer som genererats under den långa processen.
5. Gör en genomlysning av miljön, platsen och de rörelsefrämjande lösningarna (Källa: Change the game) 
   – Finns möjlighet till möten, sociala kontakter och interaktioner? Uppmuntras samarbete? Finns oexponerade platser för vila och återhämtning?
   – Finns okodade inslag, där besökaren själv har möjlighet att påverka eller skapa egna utmaningar? Är lösningen föränderlig över tid?
   – Finns varierande utmaningsnivåer? Finns något för olika åldrar och funktionsvariationer?
   – Finns det något för alla – oavsett intresse? Finns det exempelvis vinteraktiviteter, kultur, konst, dans, friluftsliv, gaming mm? 
   – Hur ser tillgängligheten ut? Kan lösningarna användas under alla årstider? Är de tillgängliga för allmänheten alla tider på dygnet? Finns belysning? Behövs något särskild utrustning?
6. Balanserad riskbedömning. 
   – Vilka värden skapas som bidrar till affektiv, social, kognitiv och fysisk utveckling och välbefinnande? 
   – Vilka typer av risker finns, allvarlighetsgrad och sannolikhet? Är risken valbar eller dold? 
   – Vem använder platsen och hur? Närvarande vuxna/personal? Jämförelse med andra risker i samma miljö? 
   – Bedömning och eventuella åtgärder. Behöver något justeras, tas bort eller övervakas?
7. Vad behöver beslutas redan i projekteringen? Behöver exempelvis hål skapas i bjälklag eller i väggar? Behöver tak eller väggar förstärkas? Ska fallskydd gjutas in i golv/den gjutna plattan? Var behövs eluttag och vatten/avlopp, eller förberedelser för el och vatten? 
8. Vad kan skapas i efterhand eller i befintlig byggnad? Många av de lösningar som vi skapat i Mötesplats Stöcke, som exempelvis dekaler och hoppmätare, är enkelt att tillföra i efterhand.