Om rörelserikedom

Ett folkhälsoproblem

Studier visar att barn och ungdomar överlag rör sig för lite. I genomsnitt sitter unga stilla nio timmar per dag. Skillnaderna är dock stora mellan olika grupper.

Killar rör sig mer än tjejer och yngre rör sig mer än äldre. Genom vår brist på fysisk aktivitet, försämras vår hälsa och vårt välbefinnande. Studier visar även att barn och ungdomars rörelseförmågor har minskat. Det vill vi vara med och förändra!

Mötesplats Stöcke har lagt fokus på att skapa förutsättningar för spontan rörelse hos barn och unga genom innovativ arkitektur. Det vill säga hur en byggnads interiör, exteriör och utemiljö kan utformas för att stimulera och uppmuntra till rörelse.

Vår vision är att alla individer ska röra på sig mer och att våra offentliga lokaler och miljöer ska bidra till det.

Vad är rörelserikedom?

Rörelserikedom kan liknas vid en persons ordförråd. Ju större ditt rörelsevokabulär är – ju fler rörelser/rörelseformer en behärskar – desto roligare blir det att vara aktiv och röra på sig.

Med det ökar också kreativiteten och lusten att utforska nya sätt att vara fysiskt aktiv. I 10-års åldern bör ett barn klara 18 olika fysiska rörelse/moment t ex att kunna hoppa, kasta fånga och slå.

Resultat från studier visar att långt ifrån alla kan det och att utvecklingen upp i åldrarna inte följer den önskade kurvan.

Rörelserikedom innefattar lusten, förmågan och möjligheten att röra på sig och kan sammanfattas i rörelseförmågor, självförtroende och motivation.

  • Rörelseförmågor innefattar motoriska grundformer såsom att åla, krypa, gå, springa, hoppa, klättra, hänga, stödja, rulla/rotera, balansera, kasta och fånga.
  • Självförtroendet, att vara en del av ett socialt sammanhang och göra saker tillsammans är starka drivkrafter för att röra på sig. Att lära sig nya saker i en tillåtande miljö tillsammans med andra ökar självförtroendet.
  • Motivation är en förutsättning för att aktiviteter ska ske. Inre driv och känslan av delaktighet i sin egen utveckling ökar lusten att träna.

Vi har länge vetat att barn måste lära sig att skriva och räkna. Nu vet vi att barn även behöver lära att röra på sig.

Barn och unga måste ges möjlighet att lära sig att röra på sig, den kunskapen uppstår inte av sig självt eftersom vi har byggt bort så mycket spontan rörelse ur samhället.

Varför är rörelse viktigt?

Rörelse är en viktig förutsättning för människors hälsa och välbefinnande. Rörelse och motion har inte bara positiva fysiska effekter utan flertalet studier har också visat positiva effekter på människors psykiska hälsa och förmågor som inlärning och koncentration.

Forskningsstudier pekar på att hjärnan troligen är det organ som påverkas mest positivt av rörelse. Innovationer som stimulerar till rörelse bidrar inte bara till bättre fysisk hälsa utan även till bättre psykisk hälsa.

Mötesplats Stöcke - första försöket i Sverige

Med Mötesplats Stöcke vill vi addera en dimension – nyfikenheten och viljan till rörelse genom arkitektoniska innovationer.

Det handlar inte om själva idrottshallen eller gymmet utan hur övriga ytor som exempelvis entré, korridorer, passager, läktare etc – kan skapas, anpassas och utformas för att bli integrerade delar av hela anläggningens fokus på rörelseglädje/-rikedom.

Istället för att bara vara en traditionellt kal korridoren kan den istället innehålla utforskande inslag där barn stimuleras att klättra, hoppa, hänga och svinga sig fram. Det kommer inte ersätta idrottens betydelse för rörelse, men blir istället ett komplement.

I Sverige finns idag inte någon annan anläggningen som redan i planeringsstadiet designats för att stimulera rörelserikedom och gått hela vägen från ax till limpa. Internationellt finns enstaka exempel på isolerade lösningar (en lekpark, ett hörn av bibliotek, en korridor på en skola etc).

Mötesplats Stöcke är således första anläggningen där rörelserikedom från start beaktas i arkitekturen och designprocessen.

Eftersom vi är först i Sverige med att försöka utforma en offentlig anläggning med rörelserikedom som metod har vi inget facit. Vi har i mångt och mycket testat oss fram både när det gäller kunskap i form av policys och riktlinjer kring rörelserikedom hos aktörer som utformar offentliga miljöer, men även inspirerande prototyper som visar hur rörelserikedom kan inkorporeras i offentliga miljöer.

Detta har både innefattat utformningen av själva byggnaden och dess utemiljö men också placeringen av byggnaden och funktioner samt användningen av interiöra och exteriöra element.

Mötesplats Stöcke är en unik pilotanläggning i vår konstellation genom att vi har samlat hela kedjan av aktörer från barn till offentliga aktörer, arkitekter, fastighetsbolag, riksförbund m fl. Vi är också unika med deltagande design som central metod – där barn är med i olika grad i alla steg.

Vi utforskar, tolkar och omsätter begreppet Rörelserikedom i handling – i faktiskt görande.

Mer jämställd rörelse

I dagens samhälle ser vi hur flickor och pojkar rör sig olika mycket vilket på sikt har effekter på respektive köns hälsa och välmående.

En rapport från Centrum för Idrottsforskning (CIF) från 2017 visar att pojkar rör sig mer än flickor. Yngre pojkar är mest aktiva medan flickor på gymnasiet är minst aktiva. Resultaten som presenteras av CIF speglar tidigare forskning som visat att ungas fysiska aktiviteter avtar med åldern och särskilt tonårsflickor rör sig betydligt mindre än de egentligen borde.

Konsekvenserna blir sämre hälsa på både kort och lång sikt. Övervikt och fetma har också ökat, vilket är sådant som kan förebyggas med fysisk aktivitet enligt CIF.

Forskning visar även på skillnaden i hur barn och unga uppfattar sina bostadsområden och vilka typer av aktiviteter som går att utföra, framförallt så är känslan av berättigande till platsen olika. Detta betonar vikten av att förstå socio-ekonomiska förutsättningar för att skapa en rörelsefrämjande miljö och att pilotsatsningar etc behöver testas i olika områden i olika grupper.

Barn och ungdomar på landsbygden upplever inte att de har så stark röst vad gäller påverkansmöjligheter för dess utformning som barn och ungdomar i stad och tätort. Mötesplats Stöcke ligger på landsbygden, ca 1,5 mil från Umeå stad.

Systemperspektiv

Att beakta rörelserikedom i offentliga miljöer är en fråga som engagerar många aktörer. Frågan kan dock inte lösas av en ensam aktör såsom hälso- och sjukvården, skolan eller idrottssektorn.

Mer idrott i skolan eller fler föreningstimmar är inte den självklara lösningen då tjejers behov av rörelse inte stimuleras av rådande samhällsstrukturer i föreningsliv och skolan.

Frågan om barn och ungas rörelse är ett större problem och behöver behandlas och tas itu med på områden som kan synas ligga långt ifrån kärnämnet – som t ex arkitektur, tjänstedesign och demokrati.

Tankar om rörelse måste genomsyra offentliga miljöer ända från planeringsprocessen till bygg- och förvaltningsprocessen. Rörelserika offentliga miljöer kräver således ett systemperspektiv där olika aktörer i processen är med och får kunskap om varför vissa beslut fattas.

Place - Program - People

I Mötesplats Stöcke utgår vi från det utvidgade perspektivet att rörelserikedom stimuleras genom att tänka på Place – Program – People som en helhet.

  • Place (platsen) adresserar den fysiska miljön som skapar positiva utmaningar.
  • Program (Program) adresserar de tjänster/service som levererar lagar, policys, riktlinjer, planer och aktiviteter.
  • People (människor) adresserar alla typer ledare som skapar och levererar place och program.
Rulla till toppen
Sök